Reservatet består av de större skogbevuxna öarna Förarm och Risö med omgivande del av sjön Åsnen och några mindre öar. Kring gårdarna på Förarm finns lövskogar med ek, lind, björk, lönn, ask och asp. Här kan du även hitta gläntor med hassel, fruktträd, hagtorn, olvon, nypon och en. På Förarms uddar och på Risö finns lövrik barrblandskog med många gamla tallar.

Naturreservatets vattenområden, öar, holmar, grunda vikar, strandlinjer, vassbälten och strandkärr är alla viktiga beståndsdelar för det fantastiska och rika fågellivet i området. I Åsnenområdet – som har stor betydelse för både häcknings-, rast- och övervintringsplats för många fågelarter – har du chans att få se bland annat havsörn, fiskgjuse, bivråk, lärkfalk, storskrake, skäggdopping, grågås, mindre hackspett och storlom.

Förarm – eller Fårarm som det benämns på moderna kartor – har en lång historia vad gäller bebyggelse. Här finns till och med spår av en stenåldersboplats och namnet Förarm syns i skriftliga dokument redan 1545. Under det senaste århundradet har det funnits två gårdar på ön och en stor del av Förarm har varit ängsmark men även använts för bete. Även Risö har använts för bete. I Åsnen fanns det väderkvarnar på de flesta öar med bofasta bönder så även Förarm har ståtat med en väderkvarn. Under fruktodlingens glansdagar i Urshultstrakten var ön till och med känd för en egen päronsort – Förarmsbergamott.. De sista permanent boende på Förarm flyttade i slutet av 1960-talet och sedan dess används husen som fritidshus.

Hela området har ett stort friluftsvärde.

Vad hände med draken då? Enligt sägnen, som återberättas av tidskriften De svenska landsmålen ock svenskt folkliv (1884), rodde Jaen på Förarm ut till Risö en eftermiddag. Med sig hade han silverkulor och sin bössa. På plats lyckades han överlista draken och besegrade den med tre silverkulor. Jaen hittade även skatten och blev därefter rik som ett troll.